Behörighets- och urvalsprov Kandidatprogram i danspedagogik

Tidplan

Sista ansökningsdag: 15 januari 2025.

Behörighetsprov: Behörighetsprov äger rum 3–7 mars 2025, på plats vid Stockholms konstnärliga högskola (SKH), Brinellvägen 58. Samtliga sökande kallas till behörighetsprov. I kallelsen framgår vilka dagar du kommer genomföra ditt prov.

Urvalsprov: Finns det fler behöriga sökande än antal utbildningsplatser görs ett urval. Sökande som bedöms uppfylla kraven för grundläggande och särskild behörighet kommer kallas till urvalsprov. Proven äger rum 14–16 april 2025, på plats vid SKH, Brinellvägen 58.

Behörighetsprov (3–7 mars 2025)

Processen att kontrollera om en sökande är behörig är uppdelad i två delar. Den ena delen innebär att UHR (Universitets- och högskolerådet) bedömer underlag för grundläggande behörighet och den andra delen innebär ett behörighetsprov i dans som den sökande genomför vid SKH.

Samtliga sökande som skickat in kompletta ansökningar kommer att bli kallade till behörighetsprov. Efter behörighetsprovet i dans fattas beslut om den sökandes samlade behörighet. Sökande måste uppfylla alla behörighetskrav för att vara behörig till utbildningen.

Kriterier för bedömning av behörighet i dans

Behörighetsprovet sker genom två delprov. Fokus för proven är 1) eget dansmaterial, 2) dansteknik och improvisation.

På behörighetsprovet ges sökande betyget godkänd eller underkänd. För att få godkänt på hela behörighetsprovet krävs godkänt på båda delproven. Bedömningen relaterar till det innehåll och de kriterier som är framskrivna för respektive delprov.

Behörighetsprovet sker på SKH, Brinellvägen 58. Bedömningen görs av en antagningsgrupp.

Delprov 1 – Dansprov med fokus på eget dansmaterial

Syfte

Syftet med detta prov är att bedöma den sökandes dansskicklighet i egen vald dans samt förmåga att reflektera över sina val.

Innehåll

Den sökande förbereder och framför praktiskt ett eget valt dansmaterial, samt berättar om och reflekterar kring sina val muntligt.
Den sökande väljer vilken genre/stil den vill presentera. Det kan till exempel vara ett befäst koreograferat material, men det kan också vara Freestyle, improvisation eller ett score. Den sökande väljer också om den vill använda sig av musik och vilken.
Längden på eget dansmaterial är 1,5–2 minuter.

Bedömning

Godkänd, den sökande visar förmåga enligt följande kriterier:

• att visa grundläggande dansskicklighet i egen vald dans,
• att visa förmåga till kroppslig artikulation, rumsliga val och musikalitet,
• att tydligt formulera sig kring och reflektera över sina val.

Underkänd, den sökande uppfyller inte kriterierna för godkänd.

Delprov 2 – Dansprov med fokus på dansteknik och improvisation

Syfte

Syftet med detta prov är att bedöma den sökandes förmåga att artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter i en vald dansgenre. 

Innehåll

Den sökande deltar i ett dansprov i en vald dansgenre. Provet har fokus på och efterfrågar den sökandes förmåga att använda danstekniska kunskaper i den valda dansgenren: kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik.

Välj dansgenrer

Den sökande väljer om hen vill göra dansprov i en eller flera av nedanstående dansgenrer.

• Folkdans
• Jazzdans
• Klassisk balett
• Modern och nutida dans
• Street

(Klicka på respektive länk för att läsa mer om genren eller scrolla längst ner på den här sidan.)

Bedömning

Godkänd, den sökande visar förmåga enligt följande kriterier:

• att kroppsligt visa efterfråga danstekniska kunskaper
• att uppfatta och omsätta givna instruktioner gällande genrens specifika estetik

Underkänd, den sökande uppfyller inte kriterierna för godkänd.

Urvalsprov (14–16 april 2025)

Urvalet sker genom urvalsprov på SKH, Brinellvägen 58. Urvalsprovet består av två delprov. Bedömningen görs av en antagningsgrupp.

Kriterier för bedömning

Bedömningen sker enligt en femgradig skala där 1 är det lägsta omdömet och 5 det högsta. Bedömningen relaterar till det innehåll och de kriterier som är framskrivna för respektive delprov och genre.

Delprov 1 – Dansprov med fokus på bearbetning av dansmaterial

Den sökande deltar i ett prov, i mindre grupp, där den sökande bearbetar eget dansmaterial (från behörighetsprov, delprov 1) utifrån givna instruktioner. 

Syfte

Syftet med detta prov är att bedöma den sökandes förmåga att utifrån givna instruktioner bearbeta och utveckla ett dansmaterial, samt att formulera sig och reflektera kring sina val i bearbetningen.

Innehåll

Den sökande använder sitt eget dansmaterial, och kommer under handledning att bearbeta, pröva och ompröva dansmaterialet samt formulera sig och reflektera kring sina val i bearbetningen.

Bedömning

1. Den sökande visar brister gällande förmåga att utifrån givna instruktioner bearbeta, pröva och ompröva dansmaterialet. Den sökande visar även bristande förmåga att reflekterat formulera sig kring sina val i förhållande till handledning och instruktioner.
2. Den sökande visar till viss del förmåga att utifrån givna instruktioner bearbeta, pröva och ompröva dansmaterialet. Den sökande förmår även till viss del visa förmåga att reflekterat formulera sig kring sina val i förhållande till handledning och instruktioner.
3. Den sökande visar förmåga att utifrån givna instruktioner bearbeta, pröva och ompröva dansmaterialet. Den sökande visar även förmåga att reflekterat formulera sig kring sina val i förhållande till handledning och instruktioner.
4. Den sökande visar tydlig förmåga att utifrån givna instruktioner bearbeta, pröva och ompröva dansmaterialet. Den sökande visar även god förmåga att reflekterat formulera sig kring sina val i förhållande till handledning och instruktioner.
5. Den sökande visar mycket tydlig och medveten förmåga att utifrån givna instruktioner bearbeta, pröva och ompröva dansmaterialet. Den sökande visar även en mycket god förmåga att reflekterat formulera sig kring sina val i förhållande till handledning och instruktioner.

Delprov – 2 Dansprov med fokus på dansteknik och improvisation med ökad kunskapsnivå

Syfte

Syftet med detta prov är att se den sökandes förmåga att kroppsligt artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter på en ökad kunskapsnivå i en vald dansgenre. 

Innehåll

Den sökande deltar i ett dansprov i en vald dansgenre. Provet kommer att ha fokus på och efterfråga den sökandes förmåga att använda danstekniska och improvisatoriska kunskaper. En ökad kunskapsnivå av kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik. 

Bedömning

1. Den sökande visar brister gällande förmåga att kroppsligt artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter på en ökad kunskapsnivå; brister gällande kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik.
2. Den sökande visar till viss del förmåga att kroppsligt artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter på en ökad kunskapsnivå; förmåga gällande kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik.
3. Den sökande visar förmåga att kroppsligt artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter på en ökad kunskapsnivå; förmåga gällande kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik.
4. Den sökande visa tydlig förmåga att kroppsligt artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter på en ökad kunskapsnivå; förmåga gällande kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik.
5. Den sökande visar mycket tydlig och medveten förmåga att kroppsligt artikulera sina danstekniska och improvisatoriska färdigheter på en ökad kunskapsnivå; förmåga gällande kroppslig placering och artikulation, koordination, styrka, balans, tyngd och viktöverföring, dynamisk variation, rytmisk tydlighet, olika musikaliska aspekter samt medvetenhet om genrens estetik.

Efter urvalsprövning

Efter urvalsprov sammanträder antagningsgruppen och ger förslag på vilka sökande som ska antas och vilka som ska placeras på reservlistan. Efter förslag från antagningsgruppen fattar prefekt beslut om antagna och reserver.

Dansgenrers

Här beskriver vi de olika dansgenrers som du kan välja att genomföra dansprov i. Välj en eller flera.

Folkdans

I Folkdans som genreinriktning på SKH är dansutövandet i praktiken centralt. Som student får du under utbildningen öva och pröva dina färdigheter, du utvecklar din skicklighet att dansa och att reflektera i, om och genom dans med hjälp av olika granskande perspektiv. Rörelsers olika kvalitéer, funktioner och uttryck utvecklas i din egen dans, i att dansa tillsammans med andra och till musik. En avspänd väletablerad teknik som grund för samdans, musikalitet, rytmisk tydlighet, sväng, initiativ, lyhördhet och kreativitet. I lektioner möter du olika metoder och du får arbeta med övningar och uppgifter och med danser som ram för improvisation.

Du skaffar dig kunskap om folkdans som ett mångfasetterat kunskapsområde, dess olika miljöer, specificitet, utövande som social dans och du lär dig att situera dig i ett vidare dansfält. Utifrån historieskrivningar, synen på kroppslig kunskap, på kultur och konst lyfts samtidsperspektiv för att du skall kunna orientera dig och utvecklas mot hur du vill verka med dans i framtiden.

Jazzdans

Jazzdans är en genre där sväng, musikalitet, energi och lekfullhet är i fokus. Programmen i danspedagogik tar utgångspunkt i jazzdansens långa och breda historia och placerar den i nutid och framtid. Vi ser den som ett konstnärlig, populärkulturell och social dansform.

Jazzdans möter du i utbildningen på flera sätt. I danslektioner där fokus ligger på utveckling av dansteknik, musikalitet och uttryck. I utforskande arbete och improvisation där förståelse för uttrycket och kreativ självständighet stärks. I repertoar och skapande arbete där studenten arbetar mer specifikt i rollen som dansare respektive koreograf. Sist, men inte minst, i jam där musik och dans, musiker och dansare, möts, lär och leker.

Klassisk balett

Klassisk balett är i ständig utveckling. Idag undervisas genren i ett multispektrum av metoder, stilar, breddade perspektiv. Via forskningen i dansmedicin, anatomi, träningslära, fysiologi, hjärnans funktion och lärandeteorier påverkas dansträningen.

I kandidatprogrammet får du möta klassisk balett genom tradition/dåtid till att vara delaktig i att utforma hur balett kan formuleras i nutid/framtid. I möten med olika pedagoger och representanter genom utbildningen utövas praktik i dansträning, repertoar, danshistoria, komposition, dansdidaktik mm, där vi tillsammans kommunicerar och formulerar hur vi för dansformen vidare.

Programmet sätter stort värde på interaktion med fältet, vilket ger möjlighet att bredda ditt nätverk och få tillgång och access till verksamheter där klassisk balett utövas.

Modern och nutida dans

Modern och nutida är en genre som historiskt sett brutit sig loss från tidigare danstraditioner för att hitta nya, egna uttryck för danskonstens utövande. Rörelseglädje och nyfikenhet till utforskande av olika rörelseperspektiv, koncept och idéer har blivit ett gemensamt förhållningssätt till genrens idag så mångfasetterade uttryck.

Undervisning, praktik, process och produkt är ofta tätt sammanlänkade där arbete i studio och sceniskt förhållningssätt inspirerar och genererar varandras uttryck, tekniska utveckling, lyhördhet gentemot samtiden och en öppenhet till samarbete. Genrens undervisning förknippas ofta fysiskt med golvarbete och stående-dans i form av satta rörelsematerial, koreografi, improvisation individuellt och i grupp samt fördjupning i koncept och principer. Vanliga begrepp i studion handlar om användande av vikt, fall, tryck, tonus, momentum, anatomisk funktionalitet, teknik, närvaro, reflektion, analys och konstnärlighet.

Idag undervisas genren via praktiker, tekniker och olika hybrider av dessa, genom att citera ursprung till det som dansas/undervisas, knyts fler danskonstnärers arbeten an, ges kontext, historiskt sammanhang och en genretillhörighet för utövaren. Med en inre och yttre blick på vad vi gör ges vi möjlighet att utvecklas och att själva utveckla.

Street

Streetdance är ett paraplybegrepp för flera dansstilar som utvecklats på gatan och på klubbar. Det alla stilar har gemensamt är den sociala inramningen, arbetet med groove & rytm samt det personliga uttrycket. Streetdance är en genre som ständigt växer och hittar nya uttryck.

På SKH kommer du få möta olika streetstilar och utforska ditt uttryck i både satt rörelsematerial och freestyle. I utforskande arbete läggs fokus på musikalitet, lekfullhet och att stärka den egna kreativiteten. Det lämnas även utrymme för reflektion om kulturens betydelse för genrens utveckling och hur vi kan förhålla oss till dess historia, samtid och framtid.