Profilområden

Om profilområdena

Profilområdena stödjer den praktikbaserade och konceptuella utvecklingen av forskningsområdet Konstnärliga praktiker och fungerar som ämnesspecifika och intersubjektiva mötesplatser. De kan fungera som en plats för en konstnärlig forskningsundersökning eller process, erbjuda en specifik relation till eller ett perspektiv på praktiken eller projektet, samtidigt som de utvecklar den tvär-, inter- och transdisciplinära forskningsmiljön vid SKH.

Varje profilområde är kopplat till en professur, vilket innebär att fokus och innehåll för varje område skiftar över tid i förhållande till den rådande professorn. Detta säkerställer att profilområdena förblir föränderliga, omdefinierbara och lyhörda, och aldrig knutna till ett specifikt ämnesområde, forskningsämne eller konstnärlig praktik.

Profilområdena bidrar också till att knyta samman forskning och utbildning vid SKH. De manifesteras i relation till alla tre examenscyklerna, särskilt forskarutbildningen, och används för att kuratera onsdagarnas forskningsseminarier, den årliga SKH-forskningsveckan och den internationella konstnärliga forskningskonferensen Alliances and Commonalities som hålls vartannat år.

• Koncept och komposition
• Konst, teknologi, materialitet
• Kroppsliga och vokala praktiker
• Plats, händelse, möte

Dessa profiler utgör strategiska satsningar och syftar till att skapa möjligheter för synergier inom forskningsfältet, till att utveckla och utvidga transdisciplinära och tematiska hybrider mellan forskning inom olika specialområden. Profilerna är inte nödvändigtvis knutna till forskningsämnen eller konstnärliga fält och discipliner, utan de kännetecknas i första hand av ett inter- eller transdisciplinärt ingångsperspektiv. Varje område öppnar upp för kritiskt och kreativt tänkande kring hierarkier, maktrelationer, konventioner och normer gällande såväl skapandeprocesser, estetiska och andra värderingar, liksom sociala kategoriseringar och skiktningar. Profilområdenas beskrivningar ska ses som levande och öppna definitioner av frågeställningar som kan locka till forskningsprojekt och forskningsfrågor.

Profilområdena utgör forskningscentrumet vid SKH och varje profilområde leds av en professor. Profilområdena används som verktyg för interdisciplinär diskussion och utveckling av den forskningsverksamhet som bedrivs inom högskolan.

Interdisciplinära forskningsseminarier ordnas en gång i veckan. Där diskuterar och presenterar seniora forskare, doktorander och MA studenter pågående projekt, frammanar gemensamma forskningsämnen och utvecklar interdisciplinära perspektiv. Eftersom många av de konstnärliga praktiker som forskarstuderande och etablerade forskare liksom MA studenter arbetar med utförs i kollektiva uttrycksformer så är samarbete en central del i såväl forskningsprocessen som presentationen av densamma. Exempel på forskning som bedrivs inom SKH presenteras under den årliga forskningsveckan vilken är öppen för offentligheten.

Andra forskningsfält som fri konst, musik eller design involveras också genom olika former av samarbeten. Som exempel kan nämnas konstens möte såväl som interaktion med en publik, forskning kring förutsättningar och möjligheter till kreativitet i specifika konstnärliga begrepp, forskning kring hur förkroppsligad kunskap kan studeras och kommuniceras, ett problematiserande kring mening kopplad till material och teknologier i tolkningsprocesser. Kombinationen av profilområden med ökande nivå av specialisering inom våra konstnärliga discipliner skapar en miljö för nyskapande, innovation och spjutspetsprogram inom utbildning och forskning.

Koncept och komposition

Profilområdet lyfter och artikulerar frågeställningar kring hur konstnärliga och kreativa processer initieras, formas, genomförs och dokumenteras. Området omfattar undersökningar kring problemformuleringar, metoder, experimentell verksamhet, dramaturgi, bakgrund och influenser.

Frågeformulering

Koncept och komposition är ett område där frågor kring estetik och etik är likvärdiga och där utvecklandet av idéer handlar lika mycket om att ställa frågor som att finna svaren. Komposition undersöks som process och praktik, och därutöver också i form av frågan: ”Vad innebär det att komponera?” Koncept och komposition tillhandahåller möjligheten att utveckla nya former och metoder för att dokumentera och öka såväl forskningens bredd som dess räckvidd.

Koncept

Begreppsutveckling öppnar för språklig artikulering av outtalad eller praktisk kunskap. Vidare möjliggör begreppsutveckling undersökningar av hur konstnärlig praktik formar språk, och vice versa. Begrepp kan uppstå ur en forskningsprocess och kan bestå i kritiskt tänkande uttryckt genom performance/event.

Terminologi

Idé- och begreppsbildning, dramaturgi, interpretation, metodutveckling och dokumentation är centrala termer, liksom områdets rubricerande kritiska begrepp, koncept och komposition, som förstås och aktiveras i vidaste möjliga mening. Området integrerar en utforskning av de synergier och friktioner som uppstår när olika discipliner, konstområden eller tolknings- och gestaltningstraditioner möts.

Ansvarig för profilområdet
Kent Olofsson, professor i scen

Konst, teknik, materialitet

Detta profilområde utgår från att människor är förbundna med världen och med varandra genom materiella förbindelser, och främjar en undersökning av dessa relationer.

Materiellt tänkande

Profilområdet fungerar som en kontext för att ifrågasätta materiella aspekter av konstnärlig praktik och de konsekvenser de kan ha. Det öppnar för diskussioner om vad som sker i och genom konstnärlig praktik, i det samspel mellan görande och tänkande där kunskap och mening bildas genom samhandling med världen, med andra och genom material och objekt. Här anses objekt som aktiva och medskapande snarare än upptäckta eller avtäckta.

Performativitet

Material och teknik undersöks i relation till samspelet mellan görande och tänkande, det vill säga i förhållande till vad material och teknik gör, hur de formar meningsfulla relationer. Pågående forskning intresserar sig för hur kameror och annan apparatur kan bilda nätverk och hur nätverken kan aktivera utbyte mellan aktörer, material och platser. Teknologi betraktas som verktyg för engagemang och uppmärksamhet; föreställande redskap som binder samman det kända med det okända, som bildar relationer mellan här och där, då och nu.

Instabila processer

Profilområdet utvecklar teknologiska och materiella processer i konst samt utvidgar pågående konstnärliga praktiker. Forskningen aktiverar ett ramverk av olika projekt, experiment och diskurser som utforskar konstnärlig praktik utifrån hur olika beståndsdelar kan sättas i relation till varandra.

Ekologiska förvecklingar

Profilområdet inviterar till att undersöka och reflektera utifrån ett perspektiv på världen där människan inte nödvändigtvis innehar den priviligierade positionen. Att undersöka samband med och mellan material möjliggör och kräver nya föreställningar om naturen, om hur människan är förbunden med världen, och om hur teknologi påverkar samhället.

Ansvarig för profilområdet
Petra Bauer, professor i film och media

Kroppsliga och vokala praktiker

Profilområdet undersöker tekniker, metoder och system för att artikulera, tolka och kommunicera konstnärliga idéer och visioner genom kropp och röst.

Centrala frågeställningar gäller interpretation och gestaltning som utvidgade begrepp, men området rymmer också konstpedagogiska och didaktiska kunskaper och förhållningssätt, liksom hållbarhetsperspektiv på praktiskt och konstnärligt utövande. De processer som undersöks är individuella och kollektiva, och kan utgå ifrån olika sorters material, kompositioner och sammanhang. Forskningsperspektivet inbjuder till att betrakta kroppen och rösten som socialt och politiskt rum, vilket kan belysa såväl det sätt som områdets praktiker ger uttryck för konventioner, normer och kodade system, som att skapa potentialer att utmana och ompröva dessa. I fokus är frågan hur praktik, teknik och gestaltning verkar och samspelar; kunskapsutveckling inom området gäller även hur dessa processer kan språkliggöras och förmedlas till andra.

Interpretation och gestaltning

Vokala och kroppsliga praktiker är grundläggande förutsättningar för ett individuellt och/eller kollektivt gestaltningsarbete. Det som gestaltas kan vara notationer, utkast, kompositioner, texter, improvisationer, partitur, konstnärliga visioner och idéer, psykologiska eller abstrakta sammanhang och relationer. Alla dessa utgör tänkbara utgångspunkter för en forskning som undersöker hur praktik, teknik och gestaltning verkar och samspelar.

Kroppen och rösten som socialt och politiskt rum

Området inbjuder till att ställa frågor kring hur kroppen och rösten uttrycker konventioner, normer och kodade system. Dessa kan vara av teknisk art men de fungerar också som sociala och politiska signaler eller budskap som forskningen kan undersöka, utmana och granska med ett genusmedvetet, normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt.

Hållbarhetsperspektiv

Profilområdet kan bidra till utvecklingen av anatomiska, ergonomiska, kroppsliga och vokala praktiker. Genom att koppla utvecklingen av dessa praktiker till ett gestaltande uttryck och en kritisk reflektion kan grunden läggas till ett livslångt och hållbart konstnärskap.

Språkliggörande

Områdets outtalade kunskap kan språkliggöras och förmedlas genom olika tekniker och system som inkluderar konstpedagogiska och didaktiska kunskaper och förhållningssätt.

Ansvarig för profilområdet
John-Paul Zaccarini, professor i scen

Plats, händelse, möte

Inom profilområdet utforskar vi samspelet mellan konst och omvärld. Fokus ligger på de föränderliga relationerna, praktikerna och processerna som utvecklas mellan de som medverkar i en samtida konstnärlig praktik.

Forskning i profilområdet rymmer kritiska undersökningar av konst som skapats i/tillsammans med/för det offentliga rummet, möten med publik, metoder och olika sätt att interagera i fysiska/virtuella rum samt de föränderliga roller och det ansvar yrkesverksamma konstnärer har i samhället idag.

Frågeställningar kring offentligt/privat rum, maktrelationer, normkritik och etiska överväganden i relation till estetik är centrala. Dessa kopplas samman med en ambition att föra kritiska dialoger kring konst i ett bredare kulturellt sammanhang.

Kontext och förutsättningar

Profilområdet inbegriper kritiska frågeställningar kring konstens påverkan på omvärlden och vice versa och omfattar forskning som undersöker genus: ras- och klassmedvetenhet; idéer om inklusivitet och privilegium, konstnärliga praktiker som utforskar aktivism, hållbarhet och solidaritet. Vilka olika roller spelar konst, konstnärer och publiker i samtidens kulturella, sociala och politiska kontext, och vad har de för ansvar? 

Relation/Process

Frågeställningar som rör relation/process undersöker förhållandet mellan alla deltagare i en given konstnärlig praxis, där både människor och ting kan definieras som deltagare. Forskning om ’vem’ eller ’vad’ som skapar konst är väsentlig och omfattar undersökningar av hur en konstnärlig process förändrar relationerna mellan publiken, konstnären, verket/händelsen och platsen där den äger rum.

Rumslighet och temporalitet

Området omfattar också undersökningar av hur konstnärliga praktiker kan skapa och/eller identifiera nya fysiska eller virtuella rum men också hur praktiken påverkar och samspelar med de olika rumsliga och temporala förutsättningar som uppstår.

Situerande

Inom profilområdet undersöks idén om att ’situera’ ett konstnärligt forskningsprojekt. Vilka organisatoriska förutsättningar krävs för att realisera en specifik konstnärlig praktik, projekt eller händelse? Här behöver man beakta de olika parametrar, relationer, kritiska diskurser och forskningsprocesser som krävs för att utveckla, manifestera och förmedla en ”situerad” konstnärlig gestaltning eller projekt.

Ansvarig för profilområdet
Rebecca Hilton, professor i koreografi