Syftet med studien är att i relation till dekoloniserad danspedagogisk praktik analysera och belysa jazzdanspedagogers erfarenheter gällande ämnesdidaktik i jazzdans. Forskningsfrågorna behandlar både aspekter av jazzdans och ämnesdidaktiska implikationer med utgångspunkt i mångfald och inkludering. Forskningsprojektets fenomen är dekolonialiserade didaktiska perspektiv i jazzdans. Forskningsprojektet bygger på, och bygger vidare på ett tidigare metodutvecklingsarbete (Lundmark, 2010; 2018) där historiska, sociala, konstnärliga, kulturella och politiska aspekter av jazzdans tas i beaktande och reflekteras kring i praktik. Metoderna är observationer av jazzdansundervisning med verksamma jazzdanspedagoger och stimulated recall med samma deltagare. Projektet har en livsvärldsfenomenologisk ansats som genomsyrar planering, genomförande, analys och resultatpresentation.
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att i relation till en dekoloniserad danspedagogisk praktik analysera och belysa jazzdanspedagogers erfarenheter gällande ämnesdidaktik i jazzdans. Forskningsprojektets fenomen är dekolonialiserade didaktiska perspektiv i jazzdans.
Följande forskningsfrågor kommer att användas för att undersöka syftet med studien:
- Hur beskriver jazzdanspedagoger didaktik- och metodarbete i relation till mångfald och inkludering?
- Vilka didaktiska implikationer gällande dekoloniserad danspedagogisk praktik utkristalliseras i danspedagogers erfarenheter av jazzdans som kunskapsfält och konstnärlig utgångspunkt?
Genomförande och förväntad betydelse
Projektet kommer att använda sig av observationer av jazzdansundervisning och efterföljande stimulated recall. Studien är ute efter att belysa och analysera jazzdanspedagogers erfarenheter gällande fenomenet dekolonialiserade didaktiska perspektiv i jazzdans. Material samlas in både utifrån hur deltagarna förkroppsligar sina erfarenheter gällande aspekter av jazzdanskunnande och deltagarnas reflektioner kring dekoloniala didaktiska perspektiv i förhållande till den egna kroppsliga upplevelsen av undervisningen men även utifrån det deltagarna tagit del av digitalt. Deltagare i projektet är 10 jazzdanspedagoger med stor erfarenhet av jazzdansundervisning i en svensk kontext. Deltagarna har olika utbildningsbakgrund och undervisningskontext. Deltagarna har en geografisk spridning i landet och är verksamma i städer av olika storlek, där både storstad, småstad och mellanstor stad finns representerade.
Stimulated recall innehåller två moment, först datainsamling av en situation med hjälp av ljud- eller videoinspelning. Därefter får en eller flera av de som medverkat i inspelningen se och höra sig själv i handling och erbjuds att kommentera, tolka och reflektera över situationen eller det egna arbetet. Intervjupersonen eller den som utför intervjun kan stoppa uppspelningen av materialet för att diskutera och artikulera en specifik situation. På så sätt kan metoden öppna fönster till personens interaktiva tänkande, kunskaper eller uppfattningar. Tillvägagångssättet erbjuder en möjlighet att studera ett specifikt moment flera gånger samt att kunna fokusera på vissa aspekter av situation. Metoden är introspektiv; den kan ge information både om vad personen tänkte i inspelningssituationen och hur hen reflekterar kring den i efterhand.
Med utgångspunkt i Lundmarks (2010; 2018) metodutvecklingsarbete i jazzdans kommer jazzdansundervisning med samma jazzdanspedagoger att observeras vid fyra olika tillfällen. Utifrån det filmade materialet kommer forskarna att välja ut klipp som visar på situationer som synliggör gestaltning av olika undervisningssituationer och aspekter av jazzdans. Dessa filmklipp kommer visas för deltagarna för att ligga till grund för ett samtal om dekolonialiserade didaktiska perspektiv i jazzdans. Deltagarna har erfarenheter av samma undervisningssituation och får i samtalet dela och kritiskt reflektera över sina kvalitetsuppfattningar gällande både ämneskunnande och ämnesdidaktiskt kunnande. Det finns inga fasta frågor eller strukturer vilket skapar möjlighet för öppenhet och följsamhet mot fenomenet. Stimulated recall- samtalet dokumenteras med ljud- eller videoinspelning.
Genom utformningen av undersökningen kommer forskarna få möjlighet att analysera och belysa danspedagogers erfarenheter gällande dekoloniserade didaktiska perspektiv i jazzdans. I stimulated recall får jazzdanspedagoger relatera didaktik- och metodarbete i relation kring mångfald och inkludering vilket kan ge material som visar på didaktiska implikationer gällande dekoloniserad danspedagogisk.
Tidplan
HT22–VT24
