Med titelns ’Praktiknära återkoppling’ avses den formativa bedömning som sker i återkopplingen av en undervisningssituation. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om kunnande som kommer till uttryck i kroppslig, gestaltande form samt att på vetenskaplig grund utveckla metoder som kan stärka undervisningspraktiken inom skolämnena dans och teater. Frågeställningarna syftar till att synliggöra vilka aspekter av kunnande som uppmärksammas i återkopplingssituationerna samt att på vetenskaplig grund genomföra lärandesituationer som utvecklarundervisningspraktiken. Analyserna kommer visa hur läraren i återkopplingssituationen anpassar sig till olika elevers olika behov och kan skapa helklassundervisning av de situationerna, på studs. Analyserna förväntas resultera i vetenskapligt grundade undervisningsexempel, samt i utvecklingen av ett ämnesdidaktiskt språkbruk. Studiedesignen utgår från en innovativ metod, action(re)call, som ger möjligheter att stoppa direkt i återkopplingssituationerna och ställa frågor till lärare och/eller elever. Stimulated recall kommer därefter användas för fördjupade samtal om de situationerna. Helklassundervisning kommer genomföras utifrån situationerna med stöd i en undervisningsteori, variationsteorin. Lärare och elever vid Schillerska gymnasiet i Göteborg och Fryshuset Gymnasium i Stockholm deltar i projektet. Lärarlagen vid respektive skola har sedan tidigare kännedom om variationsteorin, vilket varit ett urvalskriterium.
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med projektet är att utveckla kunskap om innebörden av kunnande som kommer till uttryck i kroppslig, gestaltande form samt att på vetenskaplig grund utveckla metoder som kan stärka undervisningspraktiken inom skolämnena dans och teater.
- Vilka aspekter av kunnande uppmärksammas i återkopplingssituationerna i de didaktiska interventionerna?
- Hur kan didaktiska interventioner användas i lärandesituationer för att utveckla undervisningspraktiken?
Genomförande och förväntad betydelse
Designen består av tre delar. Genom designen argumenterar vi för att lärandeteorin, i detta fall variationsteori, blir realiserad och kan användas som ”undervisningsteori”. Då skapas undervisningssituationer med utgångspunkt i en systematiskt genomförd planering och utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.
Delstudie 1:
I den första delen av projektet filmas undervisning som är riktad mot en scenisk produktion i dans som teater. Det uppstår situationer då läraren intervenerar med det pågående repetitionsförloppet. Läraren stoppar repetitioner utifrån att svårigheter eller förtjänster med gestaltningen har identifierats. I projektet benämns lärarens avbrott av repetitionsarbetet för didaktiska interventioner. De didaktiska interventionerna leder till återkopplingen. I relation till de didaktiska interventionerna kommer action (re)call att genomföras, en metod som är utvecklad av en av forskarna i projektet. Det innebär att forskaren vid tillfällen av didaktisk intervention stoppar och ställer frågor till lärare och elever gällande de val som görs i samband med interventionen i återkopplingssituationen.
Delstudie 2:
I den andra delen av projektet kommer Stimulated recall att användas i syfte att återvända till ett urval av de ovan beskrivna action(re)call tillfällena. Stimulated recall innebär att ett fördjupat samtal genomförs där de didaktiska interventionerna i det filmade materialet studeras tillsammans med läraren och/eller lärargruppen. I stimulated recall samtalet kommer forskaren att, utifrån variationsteoretiska mönster, ge förslag på hur helklassundervisningssituationer kan skapas med utgångspunkt i ett urval didaktiska interventioner. Avsikten är att läraren inför delstudie 3 kan använda variationsteorin i direkt anslutning till de didaktiska interventionerna och ’på studs’ skapa teoretiskt strukturerade undervisningssituationer som kan komma alla elever till del.
Delstudie 3:
Med stöd i variationsteorin kommer ett begränsat antal undervisningsteoretiskt grundade forskningslektioner att genomföras. De didaktiska interventionerna används för att skapa undervisningssituationer där det kunnande som efterfrågas blir föremål för helklassundervisning. Variationsteorin används i syfte att öppna upp för dimensioner av variation, omedelbart i klassrumssituationen. I en tidigare genomförd studie identifierade forskaren möjligheterna med att skapa gemensamma lärandesituationer utifrån action(re)call metoden men på grund av tidsbrist så genomfördes inte upplägget. När lärare och elever blir införstådda med metoden kan lärandesituationer skapas där alla elever i klassrummet involveras. Här kommer även eleverna uppmuntras till att stoppa undervisningen/repetitionerna av scenisk produktion när exempelvis läraren ger regiinstruktioner som är otydliga för eleven.
Projektet avser att bidra med konkreta undervisningsexempel som visar hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan genomsyra undervisningen. Exemplen ska inte hanteras som ’facit’ för hur undervisningen ska gå till men kan verka som inspirerande och utmanande exempel som andra lärarlag eller enskilda lärare kan ta utgångspunkt i.
I dans och teater uttrycker lärarens bedömningshandling vid återkoppling ett konstnärligt kunnande. Den typen av ’konkreta’ situationer kommer projektet att studera och vi formulerar det som ’uttryck i och mellan kroppar’. Både konkreta och verbala instruktioner/återkopplingar behövs i undervisningssituationer och båda behöver ytterligare studeras i syfte att bidra till artikulering av kunnande som kommer till uttryck i gestaltande form. I projektet riktas frågorna mot kunnande i kroppar samt hur kunnande traderas i och mellan kroppar. I det finns inbegripet ett språkliggörande, artikulerande av kunnandet i respektive ämnen.
Samverkan
Projektledare Pernilla Ahlstrand, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Advisory board:
Viveca Lindberg, docent i didaktik och universitetslektor med inriktning mot komparativ ämnesdidaktik vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. Sakkunnig inom bedömningsfältet.
Åke Ingeman, dekan och professor vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Sakkunnig inom variationsteori.
Vigdis Auune, Professor emirita /teatervetenskap vid Institutt for kunst og medievitenskap, NTNU (Norges Teknisk-Naturvetenskaplige Universitet) Trondheim, Norge. Sakkunnig gällande teater som estetisk praktik och teaterproduktion med fokus på grupprocess.
Birgitta Sandström, docent i pedagogik. Tidigare anställd som gästprofessor i danspedagogik Instiotutionen för danspedagogik, Stockholms konstnärliga högskola. Har bl.a.varit vetenskaplig ledare för ett VR finnanserat forksningsprojekt Språkliggörande av dans.
Tidplan
2022-01-01– 2024-12-31
