I projektet Lethe har forskargruppen Anna Lindal, Andreas Hiroui Larsson och Johan Jutterström – med utgångspunkt i den mytologiska floden Lethe – ambitionen att undersöka glömska som metod för en musikalisk process. Lindal (violin), Hiroui Larsson (slagverk) och Jutterström (saxofon) utgör en ensemble som praktiskt undersöker glömska som vägledande princip och metod.
Floden Lethe sades i den grekiska mytologin besitta glömska och de som lämnade dödsriket för att pånyttfödas drack ur floden Lethe för att glömma sitt tidigare liv.
Vi har tre övergripande forskningsfrågor:
-På vilket sätt påverkar glömska en enskild musikers konstnärliga praktik eller samspelet i en musikalisk ensemble när det används som vägledande metod?
-Kommer glömska och floden Lethe möjliggöra en konstnärlig pånyttfödelse genom att hjälpa oss glömma våra musikaliska vanor och nedärvda resonemang?
-Vad kommer vi att vara villiga att glömma?
-Målet för det här projektet är att undersöka hur glömska påverkar:
1) våra färdigheter, vanor och möjlighet till konstnärlig pånyttfödelse som individuella musiker,
2) vår musikaliska kommunikation, upplevelse av musikaliskt ägandeskap och vårt kollektiva minne som musikensemble
3) hur vi kontextualiserar, teoretiserar och reflekterar kring vår musik skapad med glömska som metod och vägledande princip.
Det finns många exempel på forskning om förhållandet mellan musik och minne men påfallande lite kring möjligheten att närma sig musiken genom glömska. Inom konst- och jazzmusiken finns en mängd exempel på hur minne används som ett grepp för att frammana nostalgi, för att hålla historien levande och relevant och för att upprätthålla traditioner. Minnet är även ett oumbärligt verktyg för musiker som framför musik utan noter. I Lethe undersöker vi vilka konstnärliga möjligheter som öppnar sig om vi använder minnets motpol glömska som aktiv metod för att skapa ny musik och ifrågasätta musikaliska vanor. Utöver det praktiskt konstnärliga forskningsarbete som projektet omfattar bygger vi även, i en diskursiv process, kunskap baserad på teoretisk fördjupning och eget essäskrivande samt presenterar relevanta teoretiska resonemang för att hjälpa oss (och förhoppningsvis andra) att navigera i floden Lethes strömmar.
Vi flätar samman praktik och reflektion genom att kontinuerligt återskapa samma kollektivt skapade, improviserade musikstycke.Detta skapades i början av projektet och genom att nu ständigt spela samma stycke ”ur minnet” kan vi undersöka glömska som drivkraft bakom musikens utveckling och ständiga omformande. Vi har inte tillgång till dokumentationen av det kontinuerligt återskapade musikstycket efter att det framförts och spelats in och vi får heller inte diskutera framförandena med varandra. På så sätt blir minnet eller avsaknaden av det i vår utveckling och process inlemmat i forskningsämnet: att bli glömska och metod. Det kontinuerligt återskapade musikstycket fungerar som loggbok över vår forskning, vårt laboratorium och dokumentationen av vår process. Genom musikstycket presenterar vi slutligen ett exempel på vad glömska som metod och vägledande princip kan resultera i rent musikaliskt konstnärligt.
I både det praktiska och det diskursiva arbetet använder vi oss av en referensgrupp som involveras i seminarier och diskussioner: Jennifer Torrence, musiker och forskare vid Norges Musikhøgskole i Oslo, Emma Wolukau-Wanambwa, konstnär och doktorand vid fakulteten för konst, musik och design vid universitetet i Bergen, Karl Dunér regissör och bildkonstnär Stockholm.
I det teoretiska arbetet intresserar vi oss bland annat för några av vår tids profilerade musikvetare och musikfilosofer som problematiserar den västerländska musikhistorien och traditionen från olika perspektiv, samt skrifter och poetiktexter av tonsättare och musiker.
Vi har även som ambition att tillägna oss en bättre förståelse för vad glömska har spelat för roll i formandet av västerländsk estetik, hur glömska används inom andra konstformer, samt att på en mycket grundläggande nivå sätta oss in i specifik psykologisk och neurovetenskaplig forskning. Under projektets tredje år anordnar vi ett symposium på temat glömska med gästande internationella konstnärer och forskare. Lethe – Internationellt symposium om glömska i konstnärliga processer den 2–4 mars 2023.
Som utgångspunkt menar vi att glömska är en viktig del av en musikers konstnärliga praktik och att minnet i vissa fall kan vara ett hinder för en konstnärlig utveckling. I dikten Aeneid skrev poeten Virgil att det är först efter vi har fått vårt minne utsuddat av Lethe som vi kan pånyttfödas. Vad är vi villiga att skiljas från när vi möts vid Lethes flodbank och ser ut över vatten som kan tvätta bort våra tidigare musikaliska liv?
Tidplan
2021–2023
Länk
Projektet finasieras av Vetenskapsrådet.
Läs om det här projektet på vår engelskspråkiga webbplats.
