Att uttala det kroppsliga
Projektets mål var att lyfta fram betydelsen av skådespelarens kroppsliga kunskap i förhållande till repetitionsarbete. Som regissör och pedagog och i samarbete med professionella skådespelare ville jag fånga och kommunicera mina arbetsmetoder. Detta med förhoppning om att generera ny kunskap i frågan om skådespelarens fördjupade gestaltningsarbete av dramatisk text med och via kroppen som instrument.
Kroppen är skådespelarens instrument. Jag ser kroppen som ett kärl, en källa att hämta från och ösa ur. Ett instrument som har förmågan förbinda de analytiska tankegångarna med det undermedvetna, med instinkterna och det öppna hjärtat. Min ursprungliga forskningsfråga för detta projekt var att undersöka det glapp som uppstår mellan kroppsliga impulser i ett undersökande led i arbete/improvisation och när det ska överbryggas till en ”färdig” gestaltning av ett dramatiskt verk. Denna frågeställning tog mig vidare till att undersöka en repetitionsteknik som skulle öppna möjlighet för skådespelarna till att öppna sig för och omfamna sin kroppsliga kunskap och kreativitet. Utan att bortcensurera sina uttryck genom textanalys och det logiska tänkandet. Möta en text på kroppsliga villkor. Jag kallar det för Kroppslig läsning.