Alumnintervju: Isabell Hertzberg

I samband med SKH:s tioårsjubileum ville vi fråga några alumner hur de upplevde sin tid på skolan. De som vi har intervjuat studerade på den tiden vi fortfarande hette Operahögskolan (OHS), Stockholms dramatiska högskola (StDH) och DOCH Dans och Cirkushögskolan. Sist ut i den här serien är Isabell Hertzberg som gick ämneslärarprogrammet i dans på DOCH 2011–2016.

Varför valde du DOCH för din utbildning?

– Jag valde att utbilda mig vid DOCH, eftersom jag under flera år innan studiestarten varit nyfiken på specifikt de danspedagogiska utbildningarna.

Jag växte upp i en familj där folklig musik, dansband och jazz var en viktig del av vår gemenskap. Dansen kom till mig genom min pappa, som tyckte att bugg var en självklarhet att kunna före något annat. Sen fortsatte mitt intresse vidare till olika urbana dansstilar, modern och nutida dans och slutligen samtida jazzdans.

Hur upplevde du din tid på skolan?

– Jag minns utbildningen som framåtskridande och innovativ. Jag kände hur jag fick vara en del av förändringen i samhällets syn på dans, danspedagogik och koreografi. Skolan var en plats där jag också fick möjlighet att skapa ett eget sammanhang inom yrket, där flera av mina studiekamrater är kollegor som jag arbetar tillsammans med idag som både danslärare, dansare och koreograf.

Jag upplever att tajmingen för när jag började utbildningen, gav mig fördelar ur ett långsiktigt perspektiv. Jag var 23 år när jag påbörjade Ämneslärarutbildningen och kunde med ro tillämpa kurserna på mina, om än små, tidigare erfarenheter av dans och danspedagogik.

Påverkades du av sammanslagningen av de tre skolorna till SKH?

– Inte särskilt. Jag upplevde skolstarterna när vi var samlade från flera utbildningar som givande men märkte inte av sammanslagningen så mycket som student.

Vad gjorde du direkt efter examen och vad gör du idag?

– Direkt efter examen påbörjade jag en kommunal tjänst som dansansvarig inom ungdomskultur på fritidsgårdar. Efter det fick jag förtroendet att kliva in som vikarierande danskonsulent vid Region Stockholm under sex månader, tätt följt av koreografuppdrag vid Wermland Operas julproduktion och fasadshow. Ganska direkt efter examen började jag också söka olika kulturmedel för en projektidé som jag ruvat på länge. År 2019 beviljades jag verksamhetsstöd för ett treårigt kulturprojekt med betoning på dans och landsbygdsutveckling (TRAKT). Parallellt med det medverkade jag som dansare i en interaktiv föreställning med Riksteatern som hette RoomX. Idag arbetar jag som adjunkt i dans vid Gymnastik och Idrottshögskolan, kombinerat med studier på Masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap vid Uppsala Universitet.

Var det en fördel för ditt framtida professionella nätverk att gå på en skola med många olika konstnärliga inriktningar?

– Både och. Många av de personer som jag arbetar med kommer från någon av dansutbildningarna. En nära kollega inom flera av de projekt jag frilansat inom, kommer från annan konstnärlig bakgrund (musik). Det var dock inte specifikt genom sammanslagningen, utan via en kurs vi läste parallellt med Musikhögskolan då.

Hur ser du på SKH idag?

– Jag känner mig hemma vid SKH:s utbildningar i danspedagogik. Dit återvänder jag gärna för att ta del av fortbildningsdagar eller gästspelar själv som lärare när jag har möjlighet.